Hoppa till innehåll

Digitalisering i skolan – en utmaning, möjlighet eller ett gemensamt ansvar?

Digitala läromedel och verktyg är inte längre en nyhet i skolvardagen. De har blivit en självklar del av undervisningen, och på många sätt har de gjort inlärningen både mer mångsidig och tillgänglig. Samtidigt har oron för hur digitaliseringen påverkar elevernas välmående och koncentrationsförmåga, ständigt varit närvarande i diskussionen. Under Educa-mässan ville vi på Nuorten Akatemia ta reda på hur lärare själva upplever digitaliseringens inverkan, och i svaren framkom både positiva och negativa aspekter. 

Lärarna upplevde att undervisningen, tack vare digitaliseringen, har blivit allt mer mångsidig, informationen mer lättillgänglig, och möjligheten att anpassa undervisningen till elevernas behov har förbättrats. Digitala verktyg och läromedel har också gjort det enklare att variera undervisningsmetoder och skapa interaktiva och engagerande stunder i klassrummet.

Samtidigt uttryckte många en frustration över de negativa aspekterna som digitaliseringen fört med sig. Telefoner och andra enheter stämplades i hög grad som störningsmoment och som en anledning till rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Om telefonen har använts under lektionen upplevs det att den stannar kvar och ”bränner i fickan” och blir en distraktion. Dessutom uttryckte flera lärare oro över att källkritiken har försvagats och att AI:s intåg lett till att elevernas egna reflektioner och självständiga tankearbete minskat.

Generationer som växer upp med alternativa verkligheter

Digitaliseringen har inte bara påverkat undervisningen utan också ungas sociala liv. I enkäten frågade vi också lärarna, “Hur tycker du att digitala verktyg, såsom sociala medier och spel, påverkar elevernas liv?” Enkätsvaren visade att många lärare upplever att elevernas sociala färdigheter förändrats. Nätmobbning, ständig jämförelse, och svårigheter att interagera i verkliga livet var teman som ofta återkom. Flera respondenter nämnde också fenomenet “digitala bubblor”, dvs.  egna verkligheter online där unga rör sig, och där vuxna sällan har inblick.

Men digitaliseringen och sociala medier har inte endast en negativ roll i de ungas liv, enligt lärarna. En del lyfte digitala plattformar som en arena för unga att skapa kontaktnät och gemenskaper, särskilt för dem som har svårt att hitta sin plats i den fysiska skolmiljön. Lärare noterade också att möjligheten att hålla kontakt med vänner via digitala plattformar har haft en positiv effekt på välmåendet för unga till en viss mån. 

Hur skapar vi hållbar digitalisering i skolvardagen?

Digitaliseringen är ett faktum och är här för att stanna, också i skolmiljön och undervisningen. Frågan är inte längre om vi ska använda digitala hjälpmedel i undervisningen, utan hur vi ska göra det på ett hållbart, meningsfullt och pedagogiskt sätt. För att lyfta fram den positiva inverkan som digitaliseringen har haft, behöver användningen vara kurerad och medvetet utformad med hållbarhet i fokus.

 Ett exempel på detta är våra digitala inlärningsspel, som är skapade och utformade medvetet och med inlärning i fokus. Syftet med spelen är att kombinera pedagogiskt innehåll med interaktiva och meningsfulla digitala upplevelser som väcker engagemang utan att bidra till distraktion, negativ skärmtid och passivt användande.Utöver inlärnings spelen erbjuder vi också videolektioner som förmedlar aktuellt och engagerande innehåll i ett lättillgängligt format. De digitala spelen och videorna möjliggör att undervisningsmaterial finns tillgängligt för alla, oavsett var i Finland eleven bor. 

Nuorten Akatemias verksamhet strävar efter att främja delaktighet och interaktionsfärdigheter och upplevelser hos unga. Sociala medier och digitala plattformar är en del av ungas vardag och verklighet, därför är det också av intresse för vår förening att fundera över hur man kan skapa deltagande och interaktiva metoder och material – också digitalt. För att bättre förstå verkligheten som unga lever i är det viktigt som vuxen som arbetar med unga, att aktivt försöka ta sig in i deras digitala bubbla. Det är först när vi kliver in i den bubblan, och får en förståelse för den, som vi kan börja skapa innehåll och sammanhang som både stärker sociala färdigheter och bygger meningsfulla digitala gemenskaper.

 Det är också viktigt som vuxen att själv reflektera över sin användning av digitala medel, är den hållbar, medveten och stärkande? Det är trots allt vi vuxna som sätter exempel för de unga.